Herpesinfektioner

Herpesinfektioner är mycket vanliga. Smittan överförs oftast redan i barnaåldern och senare yttringar är en aktivering av befintligt virus. De flesta herpesinfektioner ger inga eller obetydliga kliniska symtom. Herpes simplex (munherpes och herpes i underlivet) (B00) och herpes zoster (bältros) (B02) kan ge omfattande symtom i form av smärtsamma blåsor och hudrodnader, feber, lymfkörtelsvullnader och allmänpåverkan. Det finns ingen behandling som botar, men läkemedel kan hindra fortsatt utveckling av symtomen. Herpesinfektioner är latenta infektioner vilket innebär att efter smitta är patienten bärare och kan få uppblossande symtom. En symtomgivande herpesinfektion brukar gå tillbaka inom 1 vecka. Smärta kan uppträda i samband med en herpesinfektion och pågå under flera veckor och hos äldre ibland i månader. I enstaka fall kan herpes zosterinfektioner vara så smärtsamma att patienten behöver hjälp från till exempel smärtklinik för att lindra smärtorna. En specialvariant av herpes zosterinfektioner är de fall som drabbar ögonen. Detta kräver som regel kontakt med ögonläkare och speciell behandling. Synen kan påverkas under 1–2 veckor.

Herpesinfektioner kan medföra smärtsamma blåsor och hudrodnader, feber, lymfkörtelsvullnader, smärta och trötthet. En specialvariant av herpes zosterinfektioner är de fall som drabbar ögonen, som kan påverka synfunktionen. Oftast har herpesinfektioner ingen eller liten påverkan på funktionsförmågan.

Vid herpesinfektioner kan patienten få svårigheter att bibehålla en kroppsställning. Tillståndet kan även medföra svårigheter att se vilket kan försämra arbetsförmågan om arbetet kräver fullgod syn.