Akut stressreaktion

Akut stressreaktion är en övergående reaktion på exceptionell fysisk eller psykisk belastning (t.ex. relaterat till krig, naturkatastrofer, terrorism, tortyr, våldtäkt, väpnat rån, kidnappning) hos en individ som inte uppvisar några tecken på annan psykisk sjukdom. Dissociativa symtom är vanliga, t.ex. en upplevelse av att stå utanför och se på, en känsla av avskärmning eller ett totalt förnekande av det inträffande. Tillståndet uppkommer i anslutning till traumat och klingar vanligen av inom ett par dagar. Prognosen är vanligtvis god, men tillståndet kan utvecklas till ett posttraumatiskt stressyndrom, depression eller annan psykisk eller somatisk sjukdom med sämre prognos. Behandlingen omfattar akut omhändertagande, vid medelsvår akut stressreaktion kan en kort psykoterapeutisk intervention (6–10 samtal) vara indicerad. Vid behov kan det vara aktuellt med en psykiatrisk bedömning och behandling.

Karakteristiskt för akut stressreaktion är förändrat medvetandetillstånd, förändrad verklighetsuppfattning och dissociation, som kan yttra sig som en känsla av att vara avskuren från omgivningen. Patienten kan få problem med att kontrollera känslor som skräck, förtvivlan eller aggressivitet som kan vara intensiva och snabbt skiftande. Akut stressreaktion kan också ge kognitiva svårigheter, nedsatt koncentrationsförmåga och nedsatt psykisk uthållighet. Därutöver kan patienten få problem med hjärtklappning, blodtrycksstegring, svettning, darrning, illamående, sömnstörning och andra okontrollerbara affekter.

Akut stressreaktion kan leda till svårigheter att fokusera, lösa problem och fatta beslut. Det kan även uppstå svårigheter att genomföra både enklare och svårare arbetsuppgifter under stress. En ändrad verklighetsuppfattningen kan leda till irrationella handlingar.

Med adekvat stöd kan en snabb återgång i normaliserad livsföring, även innan tillståndet är utläkt, vara gynnsam. Arbetsåtergång kan underlättas av partiell sjukskrivning under någon vecka.